Kanotklubben Glids historia


ALLMÄNT

Den 2 augusti 1934 bildas Kanotklubben Glid. I styrelsen ingick Olov Fasén, Harald Apelgren och Roland Åkerlind. Antalet medlemmar uppgick till nio stycken. Klubben splittrades hösten 1968 då ett antal medlemmar gick ur Glid och bildade Sollentuna kanotsällskap. Medlemsantalet i KK Glid uppgår idag till ca 150.

KANOTHUSET

Under september till oktober 1934 byggdes det första klubbhuset men detta var litet och 1936 påbörjades bygget av ett större och mycket finare kanothus. Detta stod klart den 3 juli 1938. Tillstånd att använda marken hade styrelsen fått av baron de Geer. Huset ser i stort set likadant ut idag som då det byggdes. Det är ommålat och renoverat ett flertal gången men i huvudsak är det ändå samma kåk. Bastun byggdes mellan 1968 och 1971. 1979 till 1982 gjordes en omfattande renovering av klubbhuset och grunden förstärktes då det hade blivit sättningar i en hel vägg. Under 80 och början på 90-talet har bastun totalrenoverats, taket på stora huset lagts om, den övre bryggan lagts om och tre nya flytbryggor anskaffats.

TÄVLINGSFRAMGÅNGAR

I Vaxholm 1938 vann Bengt Berndtsson och Gunnar Johansson VM guld i K2 och brons i K4 tillsammans med Olle Carlsson och Rune Karlsson. 1950 gick VM i Köpenhamn och då vann Ingrid Wallgren brons i K2 och Arne Jansson vann silver i K4 och brons i K1. Under 1950 och 1960-talet vann Glid en mängd SM och andra nationella tävlingar och det är många Glidmedlemmar som har varit med och tagit medalj. Under 60-talet var Ingmarie Svensson mycket framgångsrik på tävlingsbanorna och tog under sin tid i Glid och senare i Sollentuna massor av SM guld. Glid har under åren även arrangerat ett flertal mästerskapstävlingar mm.

ÖVRIG VERKSAMHET

1974 inleddes verksamheten med kanotuthyrning och den har idag vuxit till att bli en av klubbens viktigare rekryterings- och finansieringskällor. Sedan mitten på 80-talet arrangerar klubben kanotskola för ungdomar varje sommar och den är organiserad på ett helt nytt sätt jämfört med den tidigare sommarpaddlingen. Antal kanoter till uthyrning och ungdomsverksamhet är: 21 canadensare, 13 K1 motion, 3 K1 tävling, 6 K2 och 2 C1. Det totala antalet kanoter i klubbhuset uppgår till 56 privata och 45 klubbkanoter, d v s 101 st. Under några år på 80-talet skötte Glid kiosken på kairobadet. 1984 startades en klubbtidning "GLID-NYTT".

KLUBBENS MEDALJSKÖRD:

VM 1 guld 1 silver 3 brons

NM 0 guld 2 silver 4 brons

SM 19 guld ? silver ? brons

INKOMSTER OCH UTGIFTER GENOM ÅREN

Här följer en jämförelse av vad saker och ting har kostat genom åren och hur mycket det motsvarar i dagens penningvärde enligt konsumentprisindex. Vi har även gjort jämförelser mellan lönenivåerna på 30-talet och nu på 90-talet för att se hur många timmar man måste arbeta för att kunna betala sin medlemsavgift. Siffrorna är :

År Medlemsavgifter   I dagens
penningsvärde
  Arbetstimmar  
             
1934 5 kr   130   3,5  
1942 5 kr   86      
1961 12 kr   115      
1977 35 kr   130   2,5  
1984 75 kr   143      
1994 250 kr   275   3,4  
1996 300 kr   320   3,5  
2003 500 kr   500      
 


En kanot kostade ca 400 kr 1952 och ca 1000 kr 1964. Idag kostar en K1 tävlingskanot ca 14000. En canadensare kostade 1800 kr 1981
och kostar idag 9000 kr.

En brygga kostade 700 kronor 1964 och 1991 kostade motsvarande brygga 22000 kronor. Omräknat i dagens priser blir det 6000 resp. 26500.

25-års jubileet kostnad 500 kr för klubben + 16 kr per deltagare 1959

60-års festen kostnad 10000 för klubben + 150 kr per deltagare

kostnaden för första klubbhuset 1934 var 400, vilket omräknat är ca 10 500 idag. kostnaden för andra klubbhuset 1938 var 3 000, omr. ca 72 500 idag.

kostnaden för bastun 1969 var 16 000, omr. ca 112 700 idag.

Det kan vara missvisande att enbart använda kpi vid omräkningen av t ex byggkostnader eftersom byggbranschen har haft en något annorlunda kostnadsutveckling, vilket leder till att de omräknade värden vi här ser är för låga.

Lotterier 1 kr per lott 1934 motsvarar ett omräknat pris per lott på 26 kronor idag.

 

Klubbens omsättning

ÅR KR
1934 184
1941 1 178
1977 26 000
1986 75 446
1991 127 312
1996 169 500

 

Träning

Träning förr i tiden

Här följer ett utdrag ur Gunnar Johanssons träningsprogram från 1930-talet.

Förord

När jag nu för första gången framlägger ett träningsprogram är det min och kanotklubbens förhoppning att Du när kanotsäsongen börjar står rustad för sommarens tävlingar. Tidigare har man ansett att träningen borde börja omkring den 15 januari, för att bästa formen skulle nås i mitten av augusti. Numera tränar eller motionerar idrottsmannen i viss mån året runt. Många medel finns för denna motion, t. ex. orienteringslöpning, promenader, skidlöpning, bandy och gymnastik. Därjämte finns ytterligare medel, som äro nödvändiga att hålla kroppen i form. Sådana medel äro bastubad, massage, en lämplig diet, ett system i träningen och kontroll av kroppsvikten. Du som tilldelats detta häfte, på dig ställer klubben stora förväntningar!

1. Kroppsvikten: Följ noga din egen vikt. Vikten är ett utmärkt medel att bevaka formen. Under tävlingssäsongen märker man en dag, att man känner sig särskilt spänstig - man når ett alldeles ypperligt resultat. Passa på och väg Dig då. Det utslag vågen nu gör blir Din normalvikt. Tränar Du för hårt minskar vikten och formen försämras. Kontrollera därför Din vikt noggrant.

2. Bastubad. Denna form av bad passa idrottsmannen utmärkt. Bästa nyttan gör badet om man tränar före badet, så att man varm och svettig kommer in i bastun. Vistas inte mer än 25-30 min. inne i bastun, gymnastik under badningen är att föredraga. Duscha eller rulla Dig i snö om sådan finnes. Torka kroppen noggrant. Man bör efter badet vistas inomhus 1-2 timmar. Bastubad tjänar samtidigt som massage. Det är därför förkastligt att taga massage samma dag som bastubad. Bada bastu 2 gånger i veckan, icke mera, och helst en träningsdag, då träningen är mest snabbhetsbetonad.

Vinterträningen

För konditionens uppbyggande beräknas 3-4 mån. De bästa medlen äro:
Promenader, skidlöpning eller annan vintersport samt träningsgymnastik.
Promenaderna skola ske i omväxlande takt, ibland med snabba steg, ibland
med något långsammare steg. Övningarna kan fördelas på följande sätt:

Måndagar: Promenad 30-45 min.
Torsdagar: Promenad 45-90 min.
Onsdagar: Skidlöpning eller annan vintersport 1-2 timmar
Söndagar: 2 timmar Sommarträningen Söndagar c:a 1 mil i jämn fart. 3-4 tävlingar.
Måndag....0,7 mil 1/2 fart.
Tisdag......0,7 mil full fart
Onsdag....0,7 mil 3/4 fart med ryck 75-100 meter.
Torsdag...1,5 mil 1/2 fart
Fredag.... 0,7 mil full fart
Lördag.....0,7 mil 1/2 fart
Träning idag
4-8 ggr paddling (distans och lek till största del)
2 ggr löpning
2 ggr gymnastik
1 ggr spel

 

Här följer ett utdrag ur landslagstränaren Lasse Anderssons träningsprogram från 1980:

Förslag till träningsuppläggning med långsiktig planering.

Grundträningsperioden (allmänträningsperioden) Minst 4 år lång.

 

Vinterträning

2ggr "kraftgymnastik" spel, rörelseträning, teknikövningar. 2 ggr löpning/skidåkning 1 ggr simning 1 ggr spel, lekar, rörelseträning, teknikövningar. 1 ggr inomhuspaddling. Den mycket allmänna träningen fortsätter i vissa delar även under sommaren för att motverka ( förhindra) specialiseringstendenser och för att bibehålla och ev. förbättra den allmänna styrkan och uthålligheten. Löpningen, spelet, gymnastiken, och styrketräningen bör utövas i samband med kanotpaddlingen. Träningsprogrammen under sommaren ska inte vara inriktade på någon formtopp till någon speciell tidpunkt. All träning har överlappande effekt i denna ålder och för nybörjare så någon utpräglad träningsform för att komma i toppform får/ska ej förekomma. Tränaren bör variera paddelträningen samtidigt som mängden ökas och stor plats för improvisationer kan ges.

Uppbyggnadsperioden

Under uppbyggnadstiden som varar mellan 4-6 år ska den allmänna styrkan upptränas till "kanot-max" och syreupptagningen till den absolut maximala. Detta innebär att styrketräningen blir av tung karaktär 85-90% av max som under träningen körs i max 6 repetitioner under 4-6 set (omgångar). Löpningen/skidåkningen ökar också både i fråga om mängd och intensitet. Hela träningsmängden bör denna period öka till att omfatta 9-11 pass/vecka. Sommarträningen får ej vara för intensiv från början utan man ska sikta på en formtopp till ett speciellt tillfälle. en långsam stegring av intensiteten i paddelträningen med fortsatt allmän styrketräning ger förutsättningar för detta.

Sommarträning juli

3 ggr paddling distansträning 1 ggr paddling träningstävling 6-10 x 300m 1 ggr paddling hård fartlek 2 ggr paddling intervaller (korta) 2 ggr styrketräning, skivstång 70-85% av max (explosiv styrka) 1/2 pass följt av paddling 1/2 distanspass 1 ggr löpning

Kommentarer

Comment RSS